,

Det hände sig förra fredagen. Jag och Tanja cyklade glatt på fest och tyckte vi var fiffiga då vi lånade cyklar från skolan, då kommer vi snabt dit och tillbaka utan taxi, eller hur? Då det var dags att cykla hem, lets say, det funkade inte riktigt. Slutade med att vi började gå hemåt, men tappade bort oss. Hade ringt taxi och kommit hem lyckliga och i tid. Cyklana sa de att de skulle ta hand om. Festägaren fick i nåt skede damp på alla cyklar och började kasta cyklar över porten (den är högre än vad jag är), alltså man kan lätt säga att de blev förstörda.

Nästa dag började vi undra om det fanns några cyklar kvar? Vid vägen? Nära huset? Nej. Det fanns inga cyklar kvar. Okej.. men då kanske nån har cyklat hem me dem eftersom vi stack rätt så tidit. Tanja hade kollat idag om de fanns... borta. Grejen är alltså att vi lyckats tappa bort två cyklar. Skolans cyklar. Vilket vi inte ennu sakt åt houseparents och man kan lätt säga att jag inte ser fram emot det. Börja nu sen bretta att vi tappat bort cyklarna också, efter att vi kommit hem på fre och såg ut som vi gjorde. Döda mig. Jag har ingen lust att medge det. Dessutom har jag inga pengar att köpa några cyklar längre. Och att ringa hem och förklara hela geggmojjan för att be om pengar lockar inte. Jag vill lägga mig. Funderar på att aldrig stiga upp. Godnatt